Polishundar används vid 25 000 till 30 000 insatser varje år. För att bli polishund måste hunden genomgå en bedömning från Polismyndighetens instruktörer och besiktningsmän. Besiktningsmännen genomför olika lämplighetsprover, samt tester kring farliga hundar. Det sker även en veterinärkontroll. Polishundar tränas kontinuerligt och genomgår kvalitetstester löpande. Om hunden inte klarar det prov som sker varje år tas den ur tjänst.

  • De första polishundarna i Sverige var Cora och Leo som köptes in år 1910.
  • Det finns ungefär 430 polishundar i Sverige.
  • Kostnaden för att köpa in en polishund är cirka 40 000 kronor.
  • Polismyndigheten äger i de flesta fall polishundarna och hundförarna blir då fodervärdar. Poliserna kan även äga hundarna själva.
  • De vanligaste raserna bland polishundar är schäfer och malinois. Exempel på andra hundar hos polisen är labrador, springer spaniel och boxer.
  • Hundar som testas för att bli polishundar får tidigast göra ett mentaltest när de är 18 månader, men de får inte vara äldre än 48 månader. Om de fysiska och mentala kraven uppfylls får hunden påbörja träningen för att bli polishund.
  • Hundar som inte klarar testerna för att bli polishund kan i stället bli trygghetshundar, de hjälper personer som är utsatta för olaga förföljelse.
  • När hundar, som polismyndigheten äger, pensioneras kan de skrivas över till föraren, vilket de oftast gör.

Elektroniska källor: http://polisen.se/Om-polisen/Organisation/Specialkompetenser/Hundforare/
http://polisen.se/Om-polisen/lan/St/op/Polisen-i-Stockholms-lan/polisen–faltet/Hundforare/
http://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Orebro-lan/jan-mars/Det-basta-som-hant-mig/

Muntlig källa: Göte Karlström, platschef för dressyrplatsen i Rosersberg, Stockholmspolisens hundenhet.
Skriftlig källa: Per-Erik Karlsson, Polishundtjänsten.

 

Mer om polishundar:
Se filmen ”Det förenklar och snabbar upp polisarbetet”.
Lyssna på Nosen är polishundens skarpaste vapen.